Den Svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den Svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats:Hur skapas utrymme för nischbanker på den Svenska finansmarknaden?Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher?Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den Svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser?Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker.Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den Svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher.

Flera år av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende på finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska åtgärder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan årets slut ska den nya lagen tillämpas på svenska bolag..

Syfte: Högfrekvenshandel har på senare år varit ett omdiskuterat och kontroversiellt ämne. Fenomenet har genomgått omfattande granskning och åsikterna kring dess påverkan på marknaden och dess aktörer går isär. Då tidigare forskning främst genomförts på den amerikanska marknaden är syftet med den här studien att bistå med en djupare insikt kring denna typ av handel och dess avtryck på den Svenska finansmarknaden.Metod: För att behandla syftet har en kvalitativ studie av högfrekvenshandel med en deduktiv ansats genomförts.Teori: Studien utgår från Rational Choice Theory, Effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom ämnet. Med hjälp av det teoretiska ramverket har studien analyserat det empiriska underlaget. Relevanta aspekter har identifierats som kan förklara varför studiens respondenter har ett specifikt förhållningssätt gentemot högfrekvenshandel.Empiri: Studien består av en dokumentstudie och fyra semistrukturerade intervjuer med intressenter på den Svenska finansmarknaden.

Insiderhandel är en förekommande företeelse som sker i Sverige liksom i andra länder med marknadsekonomi. Antalet misstänkta insiderbrott har ökat i antal de senaste åren men antalet åtal och fällande domar har trots detta varit i stort sett konstant. Med insiderbrott avses att någon har otillåtet utnyttjat insiderinformation i syfte att göra en ekonomisk vinning. Insiderhandel förbjuds i Lag (2005:377) om marknadsmissbruk och legaldefinitionen av vad som anses vara insiderinformationen uppfattas som otydlig och vag vilket leder till bedömnings- och tillämpningsproblem.För att finansmarknaden ska fungera väl krävs det att vi har en insiderlagstiftning i och med att det stärker allmänhetens förtroende. Har allmänheten ett starkt förtroende för finansmarknaden kommer de att välja att placera pengar och handla på marknaden.

Syfte: Syftet med denna uppsats är tvåfaldig. Vårt sekundära syfte är att informera läsaren om börsnoteringsprocessen genom att bidra med betydande teoretisk information. Vårt primära syfte är att testa vår hypotes; institutionella investerare favoriseras genom en högre allokering av aktier i framgångsrika börsnoteringar på den skandinaviska finansmarknaden.Metod: För denna uppsats använder vi en hybrid av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vår kvalitativa metod har, genom intervjuer med ledande investmentbanker, försett oss med en up-to-date inne syn på beslutet fördelningen i vår kvantitativa metod har vi genomfört flera regressionsanalyser och presenteras också beskrivande statistik, för att hitta tilldelning och returnera mönster på den skandinaviska finansmarknaden.Teoretisk ramverk: För genomförandet av denna uppsats har vi samlat en mängd empiriska bevis om processen kring en börsintroduktion i allmänhet . Mer specifikt fokuserar det teoretiska materialet på besluten vid allokering av aktier.Empirisk analys: Resultat från vårt empiriska kapitel visar oss att institutionella investerare gynnas i allokeringsprocessen.

Problem: Vi kommer att behandla två olika problem. Den första frågan är "Hur kommer 3G-investeringarna att påverka operatörernas kapitalstruktur och konkursrisk?" Den andra frågan är "Finns det skillnader mellan finansmarknadens och operatörernas förväntningar och syn på 3G och kommer detta i sin tur att leda till svårigheter med finansiering i framtiden?" Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur 3G-investeringarna kommer att påverka de svenska 3G-operatörernas kapitalstruktur och konkursrisk samt att undersöka om det finns skillnader mellan finansmarknadens och operatörernas förväntningar och syn på 3G. Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod och utföra ostrukturerade intervjuer med analytiker och journalister, väl insatta i telekombranschen. Slutsatser: Under de första åren av 3G kommer intäkterna att vara mycket små.

Förekomsten av flockbeteende bland finansanalytiker har i empiriska studier konstaterats på den amerikanska, europeiska och japanska finansmarknaden men särdeles få lyckas förklara vad detta flockbeteende frodas av. Studien motiveras av det faktum att finansmarknaden använder analytikernas kunskap till att fastställa priser på finansiella instrument och därmed är det av vikt att belysa bakomliggande faktorer till flockbeteende där inte analytikern baserar sina analyser enkom på fundamentala värden. Mot bakgrund av detta syftar denna uppsats till att komplettera tomrummet inom forskningen och försöka utröna bakomliggande faktorer och förutsättningar för flockbeteende bland finansanalytiker på den Svenska finansmarknaden. Vi angriper detta problem med en kvalitativ intervjustudie bland finansanalytiker på säljsidan som skall utgöra ett underlag för en vidare nyansering och förståelse av de bakomliggande faktorerna för flockbeteende. Till vår hjälp för att nå en förståelse om detta begrepp har vi använt oss av teorier från den socialpsykologiska disciplinen, Behavioral finance samt nationalekonomin.

Syfte: Syftet med vår studie är att skapa klarhet i vad det nya direktivet MiFID innebär, och vilken roll den utgör för harmoniseringen av den Europeiska finansiella marknaden. Vi vill även belysa vad de olika aktörer i den finansiella marknaden anser om harmoniseringen och vilken inställning de har till de olika delarna i MiFID direktivet.Metod: Vi har efter en noggrann selektering låtit: Aktiespararna,Fondhandlarföreningen och Finansinspektionen representera den svenskaFinnansmarknaden. Det är utifrån dessa tre parter vårt empiriska intag av hur harmoniseringen i samband med MiFID, samt hur direktivet i sig uppfattas på den svenska finansiella marknaden har fastställts. Vi har tagit del av artiklar, undersökningar och remissvar som har framtagits inom de tre grupperna för att skapa en förståelse angående deras åsikter och ställningstaganden vad gäller MiFID. Vi har även utfört intervjuer med de tre grupperna vidare presenterar vi vissa redan existerande teorier för en välfungerande finansiell marknad samthur harmoniseringen har fungerat inom tidigare områden.Resultat & slutsats: Alla aktörerna är positivt inställda till harmoniseringen och direktivet i stort, likväl framhävs många detaljer som står till hinder för att ambitionen om den enade finansiella marknaden skall kunna bli verklig under överskådlig tid.Andra slutsatser är att kostnaderna i samband med införandet av MiFID tros drabba värdepappersinstitutionerna hårdast, och förmodligen blir det investerarna som får bära kostnaderna i slutändan.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån en empirisk studie beskriva och belysa vilka regelverk som reglerar kreditderivat på den Svenska finansmarknaden. I studien ingår även att undersöka vilken nytta regleringen av kreditderivat fyller, samt vilken roll instrumentet har spelat i dagens finanskris. Studien syftar slutligen även till att undersöka om, och hur, nuvarande reglering av kreditderivat kommer att förändras till följd av dagens finanskris.Metod: Jag har i denna undersökning valt att använda mig utav den kvalitativa forskningsmetoden, i enlighet med att ett mindre område har studerats för att mer djupgående undersöka och problematisera detta. Vidare har den abduktiva metoden använts för att gripa an till mina forskningsfrågor.Teori: I den teoretiska referensram som ligger till grund för detta arbete har jag valt att presentera och redogöra för finansmarknaden och handel med finansiella instrument, samt det finansiella instrumentet kreditderivat. En överskådlig redogörelse gör jag även för hur nuvarande regleringen ser ut för kreditderivat, samt presenterar den ekonomiska teorin som syftar till att förklara varför regleringar upprättas och tillhandahålls i samhället.Empiri: Jag har genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer, varav den ena med en representant från Finansinspektionen och de två övriga med representanter från de svenska storbankerna SEB och Handelsbanken.Slutsatser: Ett resultat som denna studie erhållit är att en förändring av regelverket gällande kreditderivat kommer att ske till följd av finanskrisen.

A1204De senaste årens redovisningsskandaler som inträffat i USA har gett upphov till ett nytt regelverk, Sarbanes-Oxley Act, som syftar till att återställa investerarnas tilltro för finansmarknaden. Sarbanes-Oxley Act gäller för alla bolag noterade på amerikansk börs och påverkar därmed svenska revisionsbolag som reviderar något av dessa bolag. Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 anger ett förbud för ett revisionsbolag att utföra icke-revisionsrelaterade tjänster till ett bolag som revisionsbolaget samtidigt reviderar. Den nuvarande svenska revisorslagen fastställer inte ett sådant direkt förbud. Därigenom skapas intressanta frågeställningar om eventuella konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act kapitel 201 för svenska revisionsbolag och om det kan resultera i en ökning av revisorns oberoende i Sverige.

Sammanfattning  Upphovet till revision var till att börja med främst ägarnas behov av kontroll över bolagsledningens förvaltning av bolagets verksamhet. Revisorn har sedan 1944 års aktiebolagslag haft ett obegränsat skadeståndsansvar vilket innebär att revisorn i princip kan krävas på mångmiljonbelopp. Den 17 september år 2008 avlämnade justitiedepartementet en utredning i fråga om en begränsning av revisorers skadeståndsansvar som är föranledd av EU-kommissionens rekommendationer. Den alltmer tilltagande turbulensen på finansmarknaden har gjort det svårt för de stora revisionsbyråerna att köpa ansvarsförsäkringar, vilket har lett till höga försäkringspremier. EU-kommissionens rekommendation präglas av en oro för att det inte ska finnas tillräcklig många revisionsnätverk med kapacitet att revidera de största börsnoterade bolagen inom EU.

Avregleringen av finansmarknaden 1992 möjligtgjorde för andra finansiella aktörer än bankerna att etablerar sig på den svenska marknaden. Stora banker gick samman med andra finansiella institut och bildade konglomerat, som inte sällan sträcker sig över landets gränser. Små banker inriktade mot specifika verksamheter ökade också sina kundunderlag och har börjat ta marknadsandelar i sina segment från storbankerna. Studien går ut på att se om det finns någon tendens till att nischbankerna skulle vara på väg att konkurrera ut storbankerna. I uppsatsen studerar jag utvecklingens bakomliggande drivkrafter.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Efter ett antal lagändringar har förutsättningarna för nyetablering på finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förändrat förutsättningarna. I Sverige har de fyra storbankerna som består av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushållen är finansiella tjänster av vital betydelse och utgör i många fall en stor del av hushållets utgifter. Konkurrensverket menar att många hushåll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt välja bank.